vindarnavander

Läs mer om det på http://hamrakossorna.bloggspace.se

Sockan flyttade ner i källaren då Bailey flyttade in. Nu äntligen har hon accepterat situationen, flyttat upp igen och börjat umgås lite med oss. Så snart kommer det nog bilder på henne tillsammans med hundarna också.

-vara still när jag vill, så skulle det ha kunnat bli jättefina bilder i det fina vädret...

Sista timmarna på jobbet när man jobbar kväll kan hundarna vara med i ladugården, dom tycker det är så spännande och älskar att få vara med överallt.

Vi förbereder inför nästa morgon så att dom snabbt ska komma i gång med mjölkningen.


Vi kollar till kalvarna.


Vi kollar till kossorna.


Och vi kollar till mjölken, sen åker vi hem, trötta och smutsiga.

Jag älskar den här kossan! Hon heter 6062 Betty, men jag kallar henne för Tussan för att hon var så tussig i pälsen som kalv. Hon är 7 år, hon har nyss fått sin femte kalv. Tiden runt kalvning är en känslig period för en mjölkko, mycket som kan gå snett. Så det har varit lite oroligt för mig nu en tid, men ännu så länge har allt gått bra.

Vi har varit lediga i dag. Vi tog en långpromme i skogen och hundarna var lösa hela tiden. En hel dag utan koppel, ganska skönt. Och trötta blev dom.



Funkar bra på torra tassar också.

Förlängning av rökkanal från kakelugnen.


Som pappa monterade i snöväder.



och så var han lite rörpulare en stund också.

Här brukar man hitta dem när jag sitter i soffan.

En liten på besök :)

Jag har åkt buss med Elton, men aldrig pendeltåg. Bailey och jag har åkt tåg några gånger för träningens skull. I dag tog vi en tur alla tre. Det var ganska bra träning för oss.

Vi fortsätter gå på kursen "stress till fokus" hos hundenshus. Vi har fått fler övningar i läxa. Nu ska vi nöta in ett kontaktljud, jag kan lova att jag nöter, men det har inte satt sig till 100%, inte enns till 50%... Jag nöter väl på några dagar till. Och med nöta menar jag att jag tränar ca 4-5 gånger per dag, 10-15 upprepningar per tillfälle, plus då och då bara en gång då jag testar om det fungerar, om det har satt sig, men som sagt oftast inte. Vi har också fått några övningar där vi ska belöna passivitet med aktivitet, men det känns inte så relevant för just Elton. Han är inte alls den överaktivt-stressiga typen, han är bara extremt obekväm (nervös, rädd, stressad) i obekanta miljöer, vid möten med främligar och i allmänt stökiga eller stojjiga situationer.

Inte så konstigt kanske att han nästan alltid har brottom hem, där han kan ligga i lugn och ro i sin trapp ♥Lilla Ferdinand♥

Jag tror att Bailey är inne i värsta trotsåldern just nu. Inkallning fungerar inte alls längre. Och han har på eget initiativ gjort om tvättstugan här hemma till en bekväm innomhus toalett, funkar bäst då ingen är hemma, men ibland försöker han smyga ner även då han inte är ensam. Allt Elton har ska han ha, vilket gör att Elton surar och tjurar. Jag börjar tro att den här killen behöver lite hjärnjympa för att kunna varva ner. Ju mer vi promenerar eller leker och aktiverar oss, desto mer vill han ha, men efter lite mer mental stimulans som miljöträning eller godissök eller lite innomhuslydnad brukar han bli trött. Så vi tränar på att stå, snart ska jag ställa ut honom själv. Vi fortsätter träna och finslipa på sitt, ligg, stannakvar, nej, varsågod och vackertass. Jag gjorde ett försök att jobba med klicker, men jag känner mig fumlig med den så det har jag slutat med. Koppelträningen går fint, han är inte i närheten av lika dragig som Elton, men så har han inte samma behov som Elton av att vilja lukta av hela världen heller. Här en fin sittbild och två halvfina ståbilder på 7 månaders killen.

Fint väder


rosa läppen, igen

utsikten

och Elton

Dagens bästa bilder.

Här ser man bra den rosa läppen som läker ganska långsamt. I dag när han var ute och skyfflade in snö i munnen började han blöda lite igen. Det är fortfarande jobbigt att jag inte har en aning om vad som hände.

och salva på tassarna.

Hundarna provgick lite.

Elton och jag har börjat på kurs hos Hundenshus. Därför har vi börjat ta promenader bara vi två, då vi kan passa på att göra våra kursläxor. Det är kontaktövningar, självbehärskningsövningar och avslappningsövningar. Så här i början krävs en hel del koncentration också. Men det känns nyttigt och roligt.

Bailey är anmäld till Unghundskurs med start i Mars. Tills dess kör vi lite träning och lek innomhus. Dessutom passar jag på att så ofta som möjligt åka i väg, bara han och jag, till nya ställen för lite kortare promenader och samtidigt miljöträna.

-om man får lov att göra det utan kläder, utomhus, så här års...

Den kallas för Hugo. Den är född och uppväxt i detta akvarium. Föräldrarna och det enda syskonet som jag lyackades rädda undan föräldrarnas hunger har alla dött. Ensam kvar. Jag undrar om Hugo vill att jag skaffar fler guldfiskar?

innan jag var var klar, ungefär så här långt hann jag idag

Så här har den gjort med delar av skogen.

Veckan före nyår hände någonting när hundarna var ensamma på mitt kontor på jobbet. Bailey mötte mig med lågt huvud, låg svans och fläskläpp. Han hade ont och var allmänt påverkad, väldigt låg, i ett par dygn. Jag pratade med veterinär som tyckte jag kunde avvakta. Svullnaden gick ner ganska snabbt och han fick nog mindre ont för han blev sakta sig själv igen, full av energi och glädje. Huden över läppen blev som en torr sårskorpa som efter tre dagar lossnade, men det verkar inte besvära honom, det blöder lite i bland, men han äter och busar precis som vanligt.

Första natten med den onda läppen vaknade han en gång i timmen och ville gå ut och kissa. Mycket konstigt. Och varje natt efter det har han vaknat en gång per natt, gått ner för trappen och ställt sig vid ytterdörren och krafsat med framtassen ocg gnytt lite försynt tills jag vaknat och kunnat släppa ut honom. Lite jobbigt men samtidigt tycker jag att han är så duktig som säger till och håller sig tills han kommer ut, och det trotts att det är ganska otrevligt väder ute så här års.

Nyårsnatten gick bra. Elton är inte rädd för skott, raketer eller fyrverkerier. Jag jobbade morgonpass hela helgen och var bara hemma i lugn och ro. Just vid tolvslaget undrade Bailey lite vad det var frågan om och Elton morrade lite över att närmaste grannarna var ute å väsnades mitt i natten. Sen somnade vi om. Jag tror det var en bra första nyårsupplevelse med tanke på att många hundar är vettskrämda runt nyår.